Blodomloppet

För ett tag sedan bestämde jag, Mamma och Pappa os för att vi ska springa Blodomloppet i Karlskrona den 13 maj. Pappa fick ju en startplats i Stockholm halvmara i julklapp så han kan behöva springa lite smålopp och Mamma har äntligen lyckats börja kunna springa lite för första gången på länge så för henne är det en liten morot. Själv vet jag inte om jag kommer kunna springa men det löser sig på något vis :)

Men sen är det ju så med Blodomloppet att är man 5 st som bildar ett lag får man picknick efteråt och det är ju alltid trevligt. Så för att få ihop ett lag har jag lyckats lura med mig mina svärföräldrar :)

Idag skulle jag då anmäla oss och förstå hur paff jag blev när anmälan var stängd trots att det tidigare i veckan stod att sista anmälan är på söndag. Nu stod det att sista anmälan var igår? Jag hade ju lovat att fixa detta. Så jag slängde iväg ett litet mail till arrangören och frågade om det fanns en möjlighet att lösa detta. Det visade sig då att det faktiskt stått fel datum på hemsidan en kort tid så jodå de skulle se till att lösa våran anmälan :) Gott!!

Så den 13 maj kommer vi vara med, vi i laget "Gå, Lunka, Löp". Ses vi?

Ortopeden

Idag var det så dags att träffa ortopeden då. En man som var rätt speciell eller egen kan man nog lugnt säga. Kunnig det betvivlar jag inte det minsta men man missade väl ungefär hälften av va han sa då han mest bara mumlade. Och då hör jag ändå riktigt bra.

Hur som helst verkade han vara inne lite på samma bana som Mr. Sjukgymnast, att jag är ojämnt stark. Eller som han så fint sa, "du är för svag". Tack för den liksom! Förklaringen till varför jag får ont, även på insidan av knät och bak mot knävecket, missade jag då han drog några streck på en whitebordtavla och mumlade lite. Det jag uppfattade var att eftersom muskulaturen på framsida lår är för svag lyfts inte knäskålen som den ska utan trycks inåt eller nåt sånt?

Inte helt otippat ska jag träna upp styrkan i framsida lår. Men är väl bara det att det är precis just det jag försökt med under de senaste 5-6 månaderna :( Han skulle dock skicka en remiss till ortopedtekniken för att prova ut ortoser som ska lyfta knäskålen. Förhoppningsvis ska de göra att jag kan träna utan att få ont. Blir spännande att se om det är någon skillnad från då Mr. Sjukgymnast tejpat.

Får helt enkelt se vad som händer nu. Vill ju få komma ut och springa snart!

Klant

Alltså ibland kan man ju undra hur man lyckas! För ett par veckor sedan stukade jag ju mitt vänstra långfinger rätt rejält. Så nu när jag äntligen börjar få ordning på det rackarns fingret, vad gör jag då? Jo på kvällens träning upprepar jag exakt samma sak fast med höger pekfinger. Rätt bra jobbat va??

Vet inte om det är så att de där medincinbollarna har något emot mig personligen eller om jag bara är klantig. Antagligen det sistnämnda. Så nu har jag ett nytt snyggt finger ;) Blått och svullet. Och jag måste erkänna, det stör mig rätt mycket mer att ha ihoptejpade fingrar på höger än på vänster hand. Är extremt högerhänt. Så i och för sig kanske det är nyttigt att tvingas öva på att använda "fel" hand.

Men, men, det går ju över! Tills vidare kanske jag ska skippa just den övningen när jag tränar :)

Ortopeden nästa

Jaha, då verkar det väl vara ofrånkomligt då. Ett besök hos ortopeden alltså. Mamma har tjatat på mig både länge och väl men jag har envist hävdat att det inte behövs. Och det hade det kanske inte gjort om inte det onda i knäna "flyttat" på sig.

Jag har ju haft några veckor nu när jag inte kört någon belastande benträning alls (utan att fuska) och det har varit bra för mitt ursprungliga onda. Men under tiden som det ena blivit bättre så har jag fått ont mer på insidan knät och bak mot knävecket till. Och jag känner av det hela tiden, även i vila.

Så i och med det tyckte nu även Mr Sjukgymnast att det var dags för ett besök hos en ortoped. Var därför på vårdcentralen idag och de skulle skriva en remiss åt mig så är väl bara att vänta på en tid och hoppas på att det inte dröjer för länge. Börjar vara drygt detta!!

Men medan jag väntar så kör jag väl på ungefär som nu fast med lite successivt ökad belastning så länge det inte gör att jag får mer ont alltså. Vill ju inte riskera att se ut så här ... :)

Bollek

Vi fick tips på lite nya, roliga övningar att köra idag. Kul med lite nytt att blanda in och extra kul var att vissa av övningarna var parövningar :) Man måste ju anstränga sig lite extra när man vet att det är någon annan som drabbas om man försöker snigla...

Var medicinbollsövningar och de var som sagt riktigt roliga. Men sen är jag ju som jag är, född helt utan bollsinne. Så vad tycks om mitt blåa, svullna finger? Snyggt va? :)

Ja, det blev en rätt rejäl stukning men det lär inte hindra mig så väldans mycket. Det räcker liksom med att knäna begränsar mig. Så jag tejpar och kör på.

Några minuters glädje

Var hos Mr. Sjukgymnast idag. Han hade tittat igenom allt igen ihop med en kollega och nu ville han kolla hur jag går och springer. Fick alltså kliva upp på löpbandet och springa en liten stund (tills jag började få ont). Kändes väldigt ovant med tanke på att jag inte sprungit på sådär en 4 månader och ett löpband vet jag inte när jag stod på sist. Och inte är det direkt lätt att slappna av då man vete det är någon som iakttar en.

Fick i alla fall knappt 10 minuter löpning. Lovely! Så nu längtar jag verkligen tills jag kan springa igen, fast där är jag ju inte än. Han tyckte åtminstone att jag i grunden hade ett bra löpsteg men jag roterar ena höften något vilket gör att knät faller inåt och det är troligtvis därför jag fick ont från början. Så det ska vi jobba med längre fram. Fick faktiskt en liten ryggövning som jag kunde börja köra redan nu om jag ville.

Men de närmsta veckor är det fortsatt enbart lätt cykling som gäller plus att jag ska köra tvära friktioner där jag har ont flera gånger om dagen samt stretcha ett par gånger om dagen. Skittrist, och det kunde han hålla med om, men får försöka vara duktig ett par veckor till. För blir det ingen skillnad hotar han med att skicka mig till läkare :( Fanns väl visserligen annat (tunga excentriska knäböj) man skulle kunna testa men det tyckte han egentligen inte var så bra i nuläget.

Så får väl se om det blivit någon skillnad då han ringer om 1,5 vecka för att kolla läget. Han hoppas jag ska kunna gå i en trappa då utan att känna av det så håller väl en tumme för det :) Och just det, trots att det väl gått lite långsamt (även om nu rehabtiden kan vara 3-6 månader) så tror han att jag borde kunna komma igång och springa så smått lagom till att det blir skönare att vara ute igen :) Längtar!

No change

Pratade en snabbis med Mr. Sjukgymnast idag. Var 2 veckor sedan jag var hos honom senast och sen dess har det inte blivit någon förbättring. Berättade att det stått stilla och att inflammationerna inte velat ge mig sig och det gillade han inte. Inte han heller kanske man ska säga, för jag gillar det såklart inte heller.

Han ska nu ta och prata ihop sig med en kollega som också är inriktad på idrottsskador för att få ytterligare en bedömning. Så får se vad de kan komma fram till. Mamma tycker jag ska ringa en ortoped men jag ser inte riktigt mening med det.

Hoppas i alla fall på att han återkommer rätt snart men det tror jag. Får väl se vad som händer.

Frestelse

Igår var det ungefär världens finaste vinterväder ute. Klarblå himmel, strålande sol och bara ett par minusgrader. Precis som gjort för en härlig joggingrunda. Om man hade kunnat springa vill säga. Får ju inte ens ta långpromenader just nu för Mr. Sjukgymnast vilket ju är så lagom kul dagar som igår. NOT!! Jag längtar ut.

Idag var det däremot något lättare att gå och stänga in sig på gymet då det ömsom regnade och ömsom snöade ute. Däremot gjorde jag den stora missen att gå dit lagom till att det funktionella passet skulle börja. Blev ju så sjukt sugen att gå på det istället för att sätta mig och trampa på en cykel som inte rör sig. Om man nu kan kalla det trampa med tanke på den låga belastningen.

Jag lyckades dock stå emot och satte mig på cykeln medan alla andra fick slita och ha kul inne på passet. Fuskit värre ur min synvinkel. Snacka om att jag längtat efter att kunna träna som vanligt igen. Men det kommer väl och då jäklar! :)

No benträning at all

Var på besök hos Mr. Sjukgymnast idag. Var ett litet tag sedan sist men pratade med honom för ett par veckor sedan då jag började få rejält ont längre in på insidan knäna, ungefär halvägs bak mot knävecket till.

Har fortfarande ont där så nu har jag fått totalt förbud mot att träna ben i ett par veckor i alla fall, alltså inte rehab eller något. Eller jo, jag får cykla. Lågt motstånd och upp mot en halvtimme om det känns ok Allt för att få cirkulation utan att belasta. Orsak? Inflammation i muskelsenorna.

Så nu blir det att påbörja en ny kur med NSAID och se om det hjälper. Fast det ska det ju göra, frågan är väl bara hur lång tid det ska ta. Börjar ju vara minst sagt less på detta nu. Speciellt som jag varit så ordentlig med rehaben. För ordentlig verkar det som.

Däremot får jag nog ringa honom imorgon igen då tejpen han satte idag redan börjat släppa.

Någon som vill byta knän ett tag?

Julledighet

Ah då var sista hela arbetsveckan avklarad för detta året :) Bara en kortvecka kvar men först tar vi jul! Ska bli så skönt att få några extra ledig dagar och jag ser verkligen fram emot en mysig julhelg. Dessutom har jag även varit hos Mr. Sjukgymnast idag, gått igenom läget och även fått knäna tejpade på nytt. Så nu kan jag gå stabilt genom julen :) Men lite impad blir jag när en kille tänker på att fråga om jag ska ha klänning till jul och åtminstone gör sitt bästa för att göra en bra men delvis lite diskret tejpning.

Och faktiskt, för en gångs skull känner jag mig inte stressad inför jul, trots att vi ska vara hemma hos oss trots att jag inte köpt alla julklappar än. Men eftersom det bara kommer vara jag och Mats samt Mamma och Pappa på julafton och då vi inte ska ha någon direkt julmat så är det som inte så mycket att tänka på. Bara lite smågrejer att fixa med.

Ingen julmat tänker ni nu men näe. Vi är inte mycket för att äta samma mat dag ut och dag in i en mindre evighet. Så den lilla julmat vi brukar ha äter vi oftast på uppesittarkvällen och då bara de absoluta favoriterna. Risgrynsgröt, gravad lax och skinka :) Men får väl se vad det bli i år det bara är Matsen och jag på söndag. På julafton blir det i alla fall annan mat. Vi har beställt "planka" med lite kött, exotiska frukter, potatisgratäng mm. Klart godare än julbord om ni frågar mig :) Och så mår man så mycket bättre efteråt med!

Fast nu ska vi inte gå händelserna i förväg. Är ju trots allt en hel helg kvar innan själva julafton så om jag skulle få lite gjort, som att klä granen till exempel :)

Frustration

Alltså allvarligt talat, jag kommer bli knäpp!!! Det har gått snart 3 månader sedan jag sprang på riktigt senast (mina två testrundor för 2 månader sedan räknas inte). 3 MÅNADER!!!! Och sen dess har jag inte bara icke sprungit, jag har inte ens fått till ett vettigt konditionspass värt namnet.

För om man tänker efter lite, vad finns det för alternativ egentligen? Cykling, simning, indoor walking... Fler förslag?

Cykling - ja, det funkar. Däremot cyklar jag inte själv ute längre och har inte gjort på flera år eftersom jag inte hänger med i trafiken och jag äger inte ens en cykel. Så då återstår motionscykeln i gymmet. Och det är ju så sjukt tråkigt! Sitta ensam och trampa på en cykel som inte rör sig en millimeter. Jag dör halvt om halvt av tristess bara efter 10-15 minuters uppvärmning.
Simning - funkar hyfsat. Men eftersom det är i princip omöjligt att crawla med det upplägg som är i simhallen så brukar det få bli bröstsim som gäller och det är ju inte jätteuttröttande. Kan mata på rätt långt innan jag börjar känna att det ger något. Och så länge jag är i vattnet går det som sagt hyfsat men det känns inte lika bra när jag kliver upp...
IndoorWalking - har visserligen inte testat på 2 veckor nu men det har inte funkat sådär super innan. Första 10-15 minuterna har gått ok i bästa fall men sen har någon stoppat in kniven igen. Men sen vet jag inte, de gånger jag testat indoor innan det att knäna började bråka har jag ändå oftast gått där ifrån med en känsla av "jaha, var det allt".

Så vad ska man hitta på?? Konditionsträning är ju som min grej. Jag är en spring och hopp och studs människa liksom. Det är sånt jag tycker är roligt. Visst jag gillar våra "nörd"pass i gymmet med, även om inte alla övningar funkar för tillfället eftersom knäna råkar sitta där de gör, men jag vill ha nåt annat också. Jag behöver förslag, SNÄLLA!!!

Tejpad igen :)

Efter att idag ha gått nästan 4 dagar utan min superfina rosa tejp hade jag idag tid hos Mr. Sjukgymnast för omtejpning. Sjukt skönt!

Men tänk att lite tejp kan göra så mycket. För även om jag fortfarande känner av de jäkla knäna hela tiden så känns det bättre när de är tejpade men framför allt gör det att träningen funkar bättre. Och just nu vill jag inget hellre än att få träna mer som jag vill (fast det kan inte tejpen fixa). Idag tejpade han dessutom lite mer än sist så förhoppningsvis ska träningen kännas snäppet bättre än förra veckan :)

Just det, fick själv välja färg idag. Blå eller rosa. Blev rosa såklart :)

Önskelista

Nu är det bara några veckor kvar till jul och eftersom att vintern redan har kommit med snö och allt så skulle ett par Icebugs ha stått högt på önskelistan. I normala fall alltså. Men det är ju inte riktigt normalt nu. Har inte sprungit ett steg sedan Stockholm halvmara, om man bortser från två korta testrundor, och det lär ta ett tag innan jag kan börja springa igen.

Istället står ett par nya Fivefingers rätt högt upp på listan tillsammans med lite snygga träningskläder för inomhusbruk. För när jag kan ta mig ut och börja träna annat än gym vete tusan och i min träningsgarderob finns mest kläder för löpning. Visst egentligen står väl ett par väl fungerande och smärtfria knän allra högst upp på önskelistan men det antar jag att jag inte kan få bara sådär.

Och just det, en sak till önskar jag mig. Ett riktigt skitjobbigt konditionspass!! :)

Snyggast i stan

Idag var det dags för återbesök hos Mr. Sjukgymnast. Har ju pratat med honom ett par gånger sen sist (senast i måndags) då allt inte känts riktigt bra som ni nog redan fattat ni som läst. Träningen har inte funkat riktigt som planerat och jag hade jäkligt ont i slutet av förra veckan.

Vi började med att gå igenom och justera träningen. Tekniken fick jag tummen upp för men han skällde lite på mig för att jag hade lite för tunga vikter på vissa övningar så får väl snällt justera det lite. Sen tejpade han även knäna för att på så vis försöka tvinga knäskålarna att hålla sig lite mer på plats så jag inte ska få lika ont. Så nu är jag helt klart snyggast i stan, eller??? ;) Men blir det bättre så är ingen gladare än jag och i så fall tejpar han om dem nästa vecka igen.

När jag pratade med honom i måndags sa han att han nog skulle tejpa men tänkte jag på det i morse? Nix inte det minsta. Så jag gjorde världens smartaste klädval, kjol och VITA strumpor. Tejpen lyste ju inte alls igenom när jag gick hem :P Men han valde i alla fall (antagligen omedvetet) tejp som matchade mitt nagellack :) 

Bra dag

Jag brukar visserligen ställa klockan för att köra ett "morgon"pass i gymmet på lördagar men idag var jag där redan 9. Det måste helt klart vara ett rekord för mig! Men vad gör man inte för att lyckas tränga in ett litet lördagspass. De andra i "nörd"gänget skulle köra på eftermiddagen så fick bli ett pass enbart för lilla jag.

Rehab först såklart vilket kändes sådär kan man väl säga, men ska ju till Sjukgymnasten i veckan. Sen fick det bli en omgång av veckans utmaning. För ja, vi har alltid en veckans utmaning i gymmet. Däremot har jag inte kunnat köra den så många gånger då det varit en del övningar som inte känts helt lämpade för mina knän. Men idag så :)

Veckans utmaning bestod av:

• 5 toe to bar 
• 10 push ups
• 15 squat (knäböj)

Och så snackar vi inte en runda om nu någon trodde så. Nej, så många rundor som möjligt på 20 minuter var det som gällde :) För mig blev det 11. Kändes bra med tanke på att jag körde själv och alltså inte hade någon som sporrade mig. Så ja, jag kunde gå hem med en bra känsla :)

Väl hemma blev det en snabb dusch och andra frukost innan jag tog och tuffade till Karlshamn och träffade mina tjejer. Vi träffades hemma hos Vivi över lite fika och några timmars trevligt snack om allt mellan himmel och jord. För ja, vi hinner nog beröra det mesta under några timmar. Är helt underbart att ha er vänner!! :)

Men nu, nu är jag hemma igen och sitter i soffan och myser med kissen och läser medan Matsen är och steker hamburgare på Effekt. Fler såna här goa lördagar tack!

Med- och motgångar

Efter att ha kört mitt något modifierade rehabpass ett par gånger kände jag mig rätt nöjd i måndags då det funkade- och kändes bra :) Kände väl lite av de rackarns knäna när jag gjorde bäckenlyften och utfallsstegen, men inte alls som tidigare. Kunde köra alla repetitioner utan att det kändes som att någon stack in en kniv i knäna på mig vilket är ett stort framsteg.

Men så igår när jag tränade kändes precis allt jag gjorde. Däremot var det inte alltid det ben jag tränade som gjorde ont utan ibland var det det som jag stod på som protesterade mest. Så ja, känslan efteråt var väl inte toppen precis och idag har jag haft rejält ont. I princip varenda steg har skurit i de jäkla knäna och jag fick snällt se mig besegrad av trapporna i simhallen då jag och Mamma skulle basta idag. Sjukt störigt helt klart!

Fast bastun, den var ju skön såklart. Som vanligt :) Så just nu mår jag rätt gott, bortsett från knäna då. Känns de inte bättre imorgon får jag väl ringa Sjukgymnasten igen.

Men nu ska jag njuta av den sista skvätten kvällste :)

Ett nytt försök

Har ju som sagt lite svårt att hitta någon roliga form av konditionsträning som funkar nu när knäna bråkar så idag kände jag att det var dags att ge simningen en ny chans. Kändes ju sådär förra veckan men har inte haft riktigt lika ont sista dagarna så why not, liksom.

Och jodå, det kändes klart mycket bättre idag :) Visst jag kände att jag hade knän men kan inte säga att det gjorde ont. Det var inte den där skärande känslan som jag hade förra veckan. 50 längder (1250 meter) blev det innan jag kände att det var dags att ge sig. Var himla skönt att få simma av sig lite av frustrationen. Extra kul var det att jag även lyckades lura med mig Matsen. Men att jag har ont nu några timmar efteråt försöker jag glömma :)

Ringde även Mr. Sjukgymnast tidigare idag eftersom en del av de övningar han gav mig inte funkar riktigt då jag får ont av dem. Så nu har vi gjort vissa justeringar och ändrat om lite så jag hoppas det ska kännas bättre imorgon :) Däremot glömde jag nämna att jag även börjat få ont bak mot knävecket till. Men ja, ja, man kan ju inte komma ihåg allt :)

Testar mig fram

Har lite svårt att hitta träning som känns rolig och givande nu när jag inte får göra nåt som gör ont i knäna. Har ju gått på lite Indoor Walking men brukar börjar känna av dem då efter en sådär 20 minuter (men kommer nog ändå att prova ett pass till veckan igen). Och danspassen är väl inte ens att tänka på :(

Så i eftermiddags fick det bli simhallen. Simning är ju allmänt känt som skonsam träning vilket även Mr. Sjukgymnast påpekade. Kan ju inte påstå att de rackarns knäna kändes bra när jag började och varenda spark kändes rätt rejält. Men jag tänkte att det väl blir bättre när jag kommit igång och blivit varm, vilket det också blev efter en sådär 400-500 simmade meter.

Fick väl drygt 500-600 meter sedan som kändes rätt ok innan någon bestämde sig för att sticka in kniven igen. Simmade väl på lite till innan jag fick inse att jag nog var tvungen att ge mig, att det inte skulle släppa igen. Kändes dock något mindre när jag crawlade men var lite för mycket folk som simmade lite som de ville och därmed blev finfina bromsklossar så blev nog 97% bröstsim. Måste erkänna att jag har väldigt svårt att förstå hur man kan simma i mer eller mindre lodrätt läge, med fötterna nästintill släpandes på bottnen. Men, men, det är väl egentligen inte mitt bekymmer. Bortsett från att jag får "köra" om dem hela tiden.

Väl hemma kändes i alla fall knäna åter lite bättre. En stund vill säga, för nu har jag rejält ont igen. Så jag har precis tagit mig en liten skvätt Sambuca, borde vara bra mot smärta eller hur?? ;) Och Ben&Jerry's glassen står och mjuknar till lite. Jo alltså jag är fullt medveten om att den nog får gå under betäckningen tröstätande. Men ibland, ibland får man unna sig det. Och jag tycker faktiskt att detta är ett sånt tillfälle. Jag menar, till och med Mats tyckte jag var värd det!

Men åter till simningen. Jag tänker ge den nån chans till innan jag dömer ut den. Alla är ju värda en andra chans och jag tycker ju om att simma. Synd bara att simhallen har kassa öppettider. Fast nu ska jag njuta av min glass innan det är dags att lägga en kudde mellan knäna och sova.

Sjukgymnastens dom

Förra veckan ringde jag tillslut och bokade tid hos sjukgymnast för mina jäkla knän. Idag var det då dags. Och hur irriterande de än är så lär det nog ta ett tag innan jag är på banan med löpningen igen.

Precis som jag redan luskat ut på egen hand så är det inte löparknä. Har som jag skrivit tidigare ont på fel ställe. Verkar vara som så att jag är starkare på utsidan lår än på insidan lår och eftersom jag är väldigt rörlig så dras mina knäskålar utåt. Och ja, det gillar ju inte ledband och ligament så därför har jag ont. Lätt som en plätt, eller?? :)

Så blir till att köra med antiinflammatoriskt en period igen och jag får inte göra något som känns i knäna för då tar det bara längre tid. Men hur ska jag lyckas med, jag menar jag går ju överallt och rör på mig ganska mycket överlag. Sen blir det stabilitetsträning med lätta vikter och massa fokus på teknik och så stretch på det.

Den stora frågan är hur jag ska gör med mina funktionella träningspass nu. Ska jag skippa dem ett tag eller ska jag försöka anpassa dem så de funkar utan att jag känner något av knäna och sedan bara komplettera med de övningar jag blivit "beordrad" att göra. Och vad ska jag hitta för konditionsträning som jag kan köra övriga träningsdagar. Jag har ju gått på Indoor Walking men till och med känns lite efter ett tag. Funderar lite på att simma men simhallen har inte världens bästa öppettider i den här hålan.

Någon som har några roliga och bra tips?? :) Så det inte bara behöver bli motionscykel på gymmet. Under tiden sätter jag mig och drömmer om att springa igen. För helt plötsligt är jag väldigt sugen på att springa. Dock utan mina inläggssulor som han tyckte jag skulle skippa.

Återbesök blir det om 3 veckor, om inget händer innan.