Alltså, det är ganska intressant att en cykel kan väcka så mycket intresse och frågor när man är ute. Visst den är knallgul och syns rätt väl men det är inte det. Nä det är typen av cykel som gör det. Att det är en lådcykel som inte har en stor klumpig och trögsvängd trälåda där framme utan att det är en väldigt smidig och lättmanövrerad modell, för att vara trehjulig. För även om det börjat bli fler och fler lådcyklar i stan tror jag inte jag sett fler av denna modell just här i kring.
För det händer faktiskt ofta att det kommer fram folk och kommenterar eller ställer frågor om cykeln. Ja nu det hänt flera dagar i rad att det kommit fram någon när vi varit ute och ibland hör man kommentarer från dem man cyklar förbi.
Oftast är det kommentarer som "Åh, en sån skulle jag vilja ha!", "Där har hon det ju hur bra som helst.", "Smidigt!" mm. Och de vanligaste frågorna är i stil med "Vad är det för märke?", "Hur många barn ryms det?", "Har den el?", "Hur mycket får man plats med i lådan?" och så vidare. Ibland känns det nästan som att den väcker lika mycket intresse som om man varit ute med en söt hund.
Och vad ska jag säga, vi älskar våran gula "fara" från danska Nihola. Den tar oss runt på såväl små som stora äventyr runt om i stan och det på ett snabbt och smidigt sätt. Får Luna välja transportsätt så är det alltid cykeln hon väljer och hon anser den vara snabbaste cykeln i stan och så fort vi startar ropar hon "Kör fort, fort, fort Mamma!".
Picknick, strandhäng, veckohandling. Tror även vi skulle få med oss tält med nödvändiga tillbehör om vi vill men det har vi inte testa än. Lådan är visserligen inte jättestor men det går att stuva undan saker även under bänken med om man vill. Det gäller bara att tänka till lite när man packar.
Så gott som alltid är det bara Luna och jag som är ute men jag har cyklat med två barn i lådan vid ett tillfälle men glädjetjuten som då hördes hela vägen speglar väldigt väl lyckan jag själv känner när vi är ute. Den är rolig och pigg att köra (batteriet gör så klart sitt) men framförallt känner jag mig fri. Och det, ja, det är värt mycket!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar