Sommarsemestern är äntligen här, som vi har längtat! Vi har haft en massa planer för sommaren. Haft. Men eftersom ett litet virus har vänt upp och ner på hela världen är det inte mycket som är sig likt. Det började pratas om det i början av året men så i mars slog det till rejält och blev till en pandemi. Ofantligt många sjuka och många, många döda. Överallt.
Så helt plötsligt begränsades våra liv på ett sätt vi inte är vana vid. Man ska inte resa om det inte är nödvändigt, vissa länder har även stängt sina gränser. Man ska inte träffa äldre eller personer med vissa sjukdomar. Man ska hålla avstånd till personer man stöter på. Man ska över lag begränsa sin sociala kontakter så mycket som möjligt. Inte kramas eller ta i hand. Dem som kan jobba hemifrån uppmanas att göra det. Så gott som alla evenemang och aktiviter är inställda. Överallt möts man av skyddsglas, avspärrningar och skyltar. Och nånstans i det här ska man också försöka leva.
De senaste veckorna har restriktionerna lättat något. Man kan till exempel resa inom landet. Men man vill som hålla sig lite på sin kant ändå för vi har haft tur. Blekinge är ett av det län med minst drabbade. Än så länge.
Vi har som sagt fått ställa in det mesta som vi planerat ända sedan i mars. Det är trist, absolut, men vi mår i alla fall bra. Och när annat är stängt håller åtminstone naturen öppet. Tack och lov för det!
Och nu är det då äntligen semester. Eller, jag har faktiskt haft lite semester redan men jobbat emellan. Nu däremot har jag tre veckors sammanhängande ledighet. Ska bli sååå underbart skönt. Och Luna, ja hon har haft sommarlov ganska länge och njuter av varje minut. Vad vi ska hitta på nu, ja det får vi se. Det beror helt på vädret och på vad som är möjligt för stunden. Vi kommer i varje fall att njuta av ledig tid ihop.
Vad vi har gjort hitintills i sommar?
Jo, vi har badat, badat och badat.
Och så har vi åkt på en överraskningsresa till Gotland för att fira min bror som fyllde 40 och för att träffa mina syskonbarn (såväl det stora som pyttelilla). Det är så underbart när vi lyckas få ihop hela vår brokiga lilla familj. Det kan låta helt sjukt men det var faktiskt första gången på 10 år som vi haft chansen att fira brorsan när han fyllt år.
Förutom firandet hann jag, Luna, Mamma och Pappa även med Lummelundagrottorna och raukarna på Fårö. Och hon den där ”lilla” damen tyckte inte att vi skulle åka hem igen, hon ville stanna.
Så trots allt som händer runt omkring oss har vi haft en bra start på sommaren. Vi försöker att leva så vanligt som möjligt även om man får tänka både en, två och tre gånger på vad man gör och hur man gör det. Fast det ovanliga börjar liksom bli vanligt. Och så får det lov att vara, för nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar