Snälla låt detta vara en engångsgrej. Imorse bestämde sig Liten för att vakna klockan fem och vägra somna om. Fem! Hon som brukar sova till närmare halv sju.
Ingen av oss är som gjorda för fullt så tidiga mornar. Hon blir gnölig och gör bara sånt som hon vet att hon inte får och skiter fullständigt i det. Och jag, jag har som inget tålamod för sånt tjafs då.
Oftast brukar jag kunna få henne att somna om ifall hon vaknar så tidigt men inte idag alltså. Näe hon var som värsta studsbollen i sängen. Så kring sexsnåret fick jag inse att det bara var till att kliva upp och göra en flaska mat.
Därefter ställde jag mig faktiskt och tog hand om lite tvätt i väntan på att jag skulle kunna lägga henne igen. Men seriöst, hur ofta brukar jag ta hand om tvätt klockan halv sju? Typ aldrig.
Sen kunde jag tillslut, efter en hel del protester få henne att somna om. Och jag ska erkänna, efter en dusch, la jag mig på soffan en stund. Somna hann jag inte men jag hann i alla fall bli mig själv.
Så nu är vi båda pigga och glada igen och väntar på att Mamma/Mormor ska komma för att imorgon kunna åka på äventyr.
Och för er som undrar. Även om en sovmorgon kan vara skön ibland så gillar jag inte att sova bort hela bort dagen. Halv sju-sju är helt okej att gå upp. Men fem alltså. Där går min gräns om jag nu inte måste för att hinna till jobb eller liknande. Då är det ju för tusan natt fortfarande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar