Utflyktsdag

För mindre än två veckor sedan snöade det ute. Nu har det helt plötsligt blivit sommar på bara några dagar. Därför tyckte vi det passade bra med en utflykt idag. Luna har dessutom pratat om att hon vill åka båt så varför inte. 

Sommarens första utflykt fick helt enkelt gå till Aspö. Det är lagom långt för en sån som mig som blir åksjuk av nästan ingenting och även lagom långt för att förbli spännande för den lilla damen. 

Det var flera år sedan jag var på Aspö senast så jag har inte så bra koll på ön. En sak är då säker, man märker direkt att man inte är i satan längre. På ett bra sätt alltså. Det känns på något sätt som att tempot sjunker så fort man kommer ut dit. Smala gator med inte allt för mycket bilar, lummiga trädgårdar, flakmopeder och människor som hälsar på dem de möter ute. Sånt gillar jag. 

Så vi strosade helt enkelt runt ett tag. Jag njöt av naturen och Luna plockade stenar och pinnar. 

Men det är ingen riktigt utflykt utan picknick. En badplats, en filt, pastasallad, melon, bröd och ost och den saken var fixad. Det är ju en sån frihet att få äta ute. Även om Luna kanske inte har tid att äta så mycket för att det finns så mycket annat att göra så märker man att hon njuter av det. Det är kul att få plocka, kunna byta plats som man vill för att sen kunna springa iväg och leka när man påstår sig vara mätt. 

Och jag, jag njöt av att få ligga på filten och sola när det var dags för lunchvila. Min kropp mår så bra värmen. 

Fast inte kan man väl vara på en badplats utan att kolla in stranden? Hoppa på klipporna och gräva i sanden, det är ju bara måsten. Ja känna på vattnet med men det var iskallt. Till och med enligt Luna. 

Sen är det ju så, att är man på Aspö så hör det liksom till att man går en runda på kastellet med. Sagt och gjort vi hängde upp ett par lätt blöta byxor på vagnen och traskade dit. Och ja, klädnypor kan alltid vara bra att ha med sig... 

På kastellet finns det både knöliga trappor att gå i, kanoner att undersöka och några lite mindre murar att gå balansgång på. Bland annat. Tiden sprang iväg ungefär lika fort som Luna sprang runt. 

Tillslut var det alltså dags att traska tillbaka till färjan och åka hem igen. 

Allt roligt har ju ett slut, så är det ju. Men det var en såväl nöjd som trött tjej som stod och kollade in havet när vi åkte hem. 

En jätteskön dag på alla sätt och vis och det är inte annat än att jag känner att solen och havsvinden tagit ut sin rätt. En riktigt härlig försmak av sommaren. 

Enkelt men underbart!