Jag sitter här med en karta namnlappar och har precis märkt Litens ytterkläder. Det är svårt att förstå, ta in det faktum att min underbara lilla unge ska börja förskolan.
Imorgon är det dags att inleda projekt inskolning och än så länge är det definitivt jobbigast för mig. Liten har ju inte riktigt koll på vad som väntar.
Så imorgon är det dags och jag har i ärlighetens namn ingen aning om vad jag ska vänta mig. Var i alla fall och letade rätt på förskolan igår. Hittade igen den och alla dess avdelningar utom en, den Liten ska gå på såklart men det löser sig.
Har inte fått förskoleplats här i närheten som jag önskat och kommunen har inte direkt var tillmötesgående. Att jag inte på egen hand kunde ta mig till den förskola vi fick först kunde de förvisso förstå att det var lite komplicerat men det fanns inget de kunde göra. Påstod de, trots upprepade samtal. Tack liksom! Men för en vecka sedan ringde de och kunde då erbjuda en ny plats. Fortfarande inte i rätt del av stan men jag kan åtminstone ta mig dit utan att måsta åka färdtjänst. Ett steg åt rätt håll.
Känns onekligen sådär att inte få riktigt lika mycket tid med mitt lilla hjärta framöver även om det är en viss tröst att jag till att börja med bara ska jobba två dagar i veckan. Den här underbara tiden går ju sååå fort.
Så ja, det är med en liten klump i magen som jag fortsätter att klistra namnlappar och inser hur stor hon börjar bli, älsklingen min.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar