Skärgårdsfest och ljumma kvällar

Helgen alltså. Den var så himla skön. Fylld av massor med både glädje och njutning för själen. 

Fint väder. Vackra solnedgångar. Skärgårdsfestival i stan. Trevligt sällskap. Gott att äta. Balkonghäng. 

Två kvällar i rad dessutom! Vad mer kan man önska! 

Men jag tror vi tar en dag i taget för enkelhetens skull. Så låt oss börja med fredag: 

Som sagt det var festival i stan och Axa och jag var såklart tvungna att gå in och kolla läget. Så ofta händer det ju inte roliga saker i den här stan så sagt och gjort. 

Massor av folk var det ute och Litens ögon var stora som tefat där hon satt i vagnen och tittade. 

Vi inledde med att kika på alla som roade sig med karusellåkande medan vi själva fick lite mat i magen. Jag åker mer än gärna karuseller men det är inte kul att åka själv (Axa don't like) så det fick va. Det trots att en farbror på skoj frågade om han fick bjuda på en tur i tron att ingen av oss skulle våga, inklusive han själv. 

Så det fick bli allmänt strosande istället. Och då snubblade vi över den. Gatan som blivit förvandlad till en italiensk by med hur mycket gott som helst att bjuda på. 

Farligt, farligt men väldigt gott och njutningsfullt. 

Alltså kunde vi inte annat än stanna för ett efterrättsstopp. Allt annat hade varit otänkbart. 

Och att sen få gå mätta längs vattnet på väg hem med armarna från en Liten runt halsen. Se solen sakta sjunka men samtidigt fortfarande känna dagens värme. Då känns livet helt klart okej. 

När man dessutom vet att det väntar en balkong och ännu mera av den där italienska frestelsen senare. Ja, då klagar man verkligen inte. Då mår man bara alldeles underbart. 

Livet på en pinne liksom. 

Att det sen blev lördag och så småningom kväll och dags för en favorit i repris. Det var helt okej det med. 

Då åt vi visserligen mat hemma och i ärlighetens namn var det nog mest för de där frestelserna i den italienska "byn" som vi gick in till stan. 

Ni kan ju se själva så mycket gott där fanns. 

För egen del blev det bara lite ost att förgylla mina middag med men jag hade nog kunnat gå loss rejält. Är rätt svag för italiensk mat.  

Och så behövde vi visst påfyllning av de där godsakerna.  

Kvällen var återigen så där skön. Lite, lite svalare och med en antydan till moln i horisonten. Men vi njöt ändå av våran promenad och solnedgången var precis lika fin. 

Det är nåt magiskt med hav och solnedgång och det är kvällar som dessa som man verkligen inser hur vacker den här staden faktiskt är. 

Och erkänn, värre balkonghäng kan man ha en augustikväll. 

Bubbligt vin. Massor av choklad. Tända ljus. Och så en kompis såklart. 

Jag hade gärna stannat precis där ytterligare en stund.  

Men med en alldeles underbar fredag- och lördagkväll i bagaget mår jag rätt bra just nu. 

Det är såhär livet ska vara.