Igår skulle jag och Liten till Karlshamn för att träffa finaste Vivi och Linda. Ha några trevliga timmar ihop någonstans där mellan våra distriktsskötersketider.
Och idag skulle Mamma ha kommit ner. Hjälpt mig med lite saker då jag känner mig ganska mör efter de senaste veckorna då det varit något nästan hela tiden.
Planerna blev dock inte helt som det var tänkt att de skulle bli.
Jag fick visserligen träffa mina tjejer igår även om våran date blev något kortare och stressigare än som först var tänkt. Fast lika trevligt ändå såklart. Trots att jag kanske var lite disträ emellanåt och hade lite samtal jag var tvungen att ringa.
Mammaträffen idag fick vi däremot ställa in. Av flera skäl.
Varför?
Jo för precis när jag höll på att göra oss klara för att gå till tåget ringde Litens kirurg, Pernilla. Vi hade en tid planerad för undersökning i narkos nästa vecka men hennes schema hade blivit ändrat. Vi kunde såklart behålla den tiden men då skulle det vara en annan kirurg som tittade på henne.
Men jag gillar Pernilla. Jag känner mig trygg med henne och ska jag lämna över min älskade dotter i någon annans vård, om så för en stund, då ska det vara till någon jag har förtroende för.
Jag vet att alla där nere är duktiga och jag fullständigt svävar iväg nu... Men skit samma, det är så det känns. Dessutom ville hon gärna träffa Liten själv med.
Hur som helst, först var det prat på att vi skulle åka ner nästa helg men efter att hon pratat med läkarna här hemma ville hon inte vänta så länge. Hennes förslag var idag eller imorgon trots att hon egentligen var ledig och att vi då skulle försöka klara av det hela med lugnande istället för narkos.
Jag tyckte väl fredag kunde funka hyfsat och hon skulle då bara kolla ett par saker och återkomma. Det visade sig då att det inte var någon personal inne imorgon så då försvann som det alternativet och det fick helt enkelt bli idag.
Och för att vi skulle slippa åka så tidigt idag så åkte vi ner igår kväll och sov på patienthotellet.
Därav den något stressiga tjejdejten igår. Hade det hela bestämts nån timma tidigare hade jag kunnat ta med mig grejer och åkt direkt från Karlshamn. Fast nu satt jag ju redan på tåget och var alltså tvungen att hinna hem emellan. Men shit happens! Vad gör jag inte för den där lilla skrotungen.
Så efter en inte allt för bra natt i ett jättevarmt rum med en ledsen Liten och sms från en Mamma som var på akuten med misstänkt blodförgiftning var vi så på mottagningen strax innan de egentligen öppnar för att försöka få i en viss dam lite medicin. Hon var inte över sig förtjust direkt men vi fick i henne tillräckligt med lugnande för att hon i alla fall skulle bli lite spak och något mindre motstretig.
Pernilla var nöjd med det mesta och det hon inte var helt nöjd med hoppas hon kommer rätta till sig av sig självt. Hon lyckades även ta en del stygn vilket jag tror är skönt för Liten då de stramat en del.
Så nu blir det fortsatt behandling på hemmaplan tills vi ska på återbesök om ungefär 2,5 vecka igen.
Liten var i alla fall charmigaste ungen på tåget även om hon var rätt trött idag på hemvägen. Är så många som skrattar med henne och som kommenterar vad fin hon är. Det värmer ett redan stolt Mammahjärta!
Och Mammas misstänkta blodförgiftning visade sig vara en rejäl blödning orsakad av en rostagg vilket var en lättnad. Speciellt som de ska på mc-semester och de hotade med både op och gips. Men hon var också trött efter sin natt.
Så även om saker och ting inte blev som planerat så blev det bra tillslut och inatt är vi alla glada att få sova hemma igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar