Sen märks det ju att efterkontrollerna är lite av bonusen för de barnmorskor som jobbar på kvinnohälsan. Det är då de tillslut får se den där lilla varelse som de känt på, lyssnat på och på andra sätt tagit hand om under ganska lång tid. Leendet och frågan om de får hålla. Kika och se vad det är för en liten människa. Höra hur vi har det ihop. Prata förlossning, amning och första tiden tillsammans. Men även prata annat. Som hur man upplever att vårdkedjan funkat. Vad som kan göras bättre. Och däremellan allt mellan himmel och jord.
Men just det ja. Själva efterkontrollen då? Jo den gick bra. Inga problem alls. Precis som jag trodde. Fick även grönt ljus för träningen även om det är vissa saker jag fortfarande bör tänka på. Som att inte göra vanliga raka situps riktigt än. Och hopp skulle man också vara försiktig med. Löpningen var hon lite, lite tveksam till men sa att jag fick prova och känna mig för.Bara jag lovade att ta det lugnt och inte ta i mer än att det känns bra. Så det lovade jag såklart.
Så nu måste jag ju bara testa att lägga in små, korta löparintervaller under mina promenader. Bara för att få känna känslan. Saknar det så. Fast jag ska ta det lugnt för jag vill att kroppen ska hålla. Får vänja den successivt. Har den nu klarat både graviditet och förlossning vore det ju synd att sabba den genom att ha för bråttom. Den är faktiskt rätt fantastisk. Kroppen alltså.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar