Val di Fassa

Åh, vilken vecka! Synd bara att den är slut redan :) För till slut, efter mycket funderande och anmälan i sista minuten så blev det till slut en vandringsvecka. Och det känns som att det var rätt val :) Både för att det blev en himla trevlig vecka och för att det var skönt att komma ifrån allting ett tag och tänka på annat än vad som väntar om ett par veckor. 


Att jag sen var sjukt nära (i ordets rätta bemärkelse) att inte ta mig iväg är en annan sak. Lite hjälp av Mamma och jag kom iväg trots allt :) Och vad härligt det var att komma till Malmö och få återse gamla vänner :)


Bussresan både ner och hem var väl lite seg eftersom den var med övernattning i Liepzig istället för direktkörning. Vi var nämligen inhyrda hos ett annat bussbolag som skulle till Val Gardena med vandrare och deras upplägg var sådant, men skit samma. Vi kunde bara konstatera (speciellt på hemvägen) att vi nog var rätt tacksamma att vi inte tillhörde deras vandringsgäng. Och jag tror eventuellt att de tänkte samma sak om oss, vi var nog alldeles för pratiga och glada för dem :). 

På lördag kväll kom vi till slut fram till Vigo och då var det riktigt skönt att känna alpluften och se alla fantastiska berg runt omkring :) Att göra första vandringen på söndagen var ju såklart inte dumt det heller! 


Vi vandrade 5 av 6 dagar, några få gick dock 6 dagar av 6 möjliga men de flesta av oss hade vilodag på tisdagen. Ingen av oss kände för någon längre utflykt då så vi tog bara bussen till ett lite större samhälle/stad, Canazei, längre upp i dalen där vi gick omkring och kikade samt åt ruskigt god pizza :) Några av oss tog även en av alla liftar upp för att få en eftermiddagsfika med fin utsikt :)

Jag tänker inte gå igenom vandringarna var för sig för då skulle ingen orka läsa :) Men jag kan, utan att ljuga säga att det blev 5 superhärliga och varierade vandringar med allt från grusslänter, skog, totalt kala klippor, uppförsbackar, vajerleder, murmeldjur, och härliga fikaställen till duggregn, sol, blåst, snö (såväl sån som faller och sån som legat ett tag). Och skratt, vi får inte glömma alla skratt. Eller de sköna stunderna i bastun. Eller de trevliga kvällarna. Eller... näe, jag tror ni fattat grejjen :)


Fast kan inte låta bli, sista vandringen vi gjorde satte lite extra avtryck på något sätt. Den kan nästan mäta sig med när jag var i Chamonix för 6 år sedan. Vi gick upp på Piz Boe (Sellas högsta topp 3152 möh) och jag vet inte men var nog landskapet som gjorde det. Var som ett månlanskap, verkligen helt kalt och kargt och väldigt platt om man bortser från själva topparna då såklart.  

Så även om jag saknade mina kära här hemma efter en hel vecka utan dem så kändes det lite trist att behöva åka hem. Mår alltid så bra när jag är i alperna och allting känns alltid så enkelt på nåt vis. Man kanske får ta och gå en kurs i italienska i höst eller nåt??


Vill i alla fall tacka hela vår lilla grupp (Maria, Gunnar, Madde, Inger, Petra, "Jonna", Barbro, Willy, Birgitta, Andreas och Anders) för en helt underbar vecka!! Undrar bara om Lasse verkligen vet vad han missade? Men det är klart, man kan ju inte vara med överallt.


Vill ni se fler bilder så finns det i fotoalbumet, så ta en kik :) Och så avslutningsvis denna...

Hur många varianter på refrängen kom vi på???